När och varför behöver man göra en bouppteckning?

En bouppteckning gör man när någon gått bort eller när ett företag gått i konkurs. Själva bouppteckningen är en skriftlig redovisning över vad den nyligen avlidna personen, eller företaget som gått i konkurs, har i tillgångar samt skulder. I bouppteckningen ska det också stå vem som är dödsbodelägare, efterarvingar och testamentariska arvingar. Det här är en formell handling som måste utföras, och enligt lag ska detta lämnas till Skatteverket senast fyra månader efter dödsfallet. Det görs för att kunna fastställa vem som ska ärva vad, och som hjälp i detta används även den avlidnes testamente.

Dödsbodelägare avgör vem som ska förrätta bouppteckningen

De som får lov att göra en bouppteckning är bland annat jurister på en begravningsbyrå, banker, eller andra juridiska byråer som är specialiserade på att arbeta med bouppteckning. Dödsbodelägarna som är involverade i processen kan även utse andra personer som anses vara kunniga och trovärdiga, så kallade ”gode män”. Den som bäst känner till den avlidnes bostad, exempelvis en sambo eller partner som också bott där eller har varit i kontakt med boendet, kallas för bouppgivare i processen. Den har i uppgift att lämna ut information om bostaden och intygar sedan på heder och samvete att alla uppgifter är korrekta. Om något blivit fel eller glömts bort går det bra att göra ett tillägg i efterhand.

En lag som förändrats

När lagen om bouppteckningsskyldighet infördes 1734, var det främst för att räkna ut hur mycket av det som var kvar i boendet som skulle tillfalla allmänheten. Idag fyller inte bouppteckningen riktigt samma funktion och syfte. Finns det behov av att förrätta en bouppteckning vid dödsfall eller konkurs kan det vara bra att kontakta en jurist som har kunskap om detta så att allt sköts smidigt och korrekt. För det finns det exempelvis bouppteckning i Sölvesborg som erbjuder juridisk hjälp.