Vakuumpumparnas historia och användningsområde

Vakuumpumpar används framför allt till att sänka trycket i tankar, ledningar eller apparater av olika slag. De finns i olika utförande beroende på behov. Utöver vakuumpumpar av alla de slag finns även något som kallas högvakuumpumpar eller high vacuum pumps på engelska. Advanced Vacuum är ett av de företag som har full koll på trycket så att säga. Några exempel på just högvakuumpumpar är molekylära pumpar, diffusions-pumpar och ångförstärkande pumpar. Andra vakuumpumpar som finns på marknaden är robusta membranpumpar för luftprovning, oljefria lamellpumpar, oljesmorda lamellpumpar, oljetätade pumpar, stora vakuumsystem med möjlighet att spara energi och sidokanalfläktar med mycket stora flöden. Det är bara att välja enligt eget behov.  

Vakuumpumpens historia

Den första vakuumpumpen konstruerades på 1600-talet av Gustav von Guericke. Han var borgmästare i Magdeburg, Tyskland. Hans kolvluftspump var konstruerad så att han använde sig av en lufttät kolv i en cylindrisk pumpstövel. Det var kolvluftspumpen som blev föregångare till andra vakuumpumpar som senare skulle se dagens ljus.  Istället för kolv kan man även använda kvicksilverpumpar vilket var vanligt under 1800- och 1900 talet. Då använde man vätska istället för en kolv. I början av 1900-talet blev det också vanligt med vattenstrålpumpar. Vad man använde sig av då kan man lätt lista ut med hjälp av namnet. Det var såklart vatten.

Vakuumpumparnas konstruktion

Molekylärpumpar fungerar på både ånga och gas. Den har antingen en slät skiva eller en cylindrisk trumma. De roterar mycket hastigt och friktionen som uppstår mellan vägg och föremålets rotation förs ut i ett vakuum varifrån den drivs framåt. Den roterande kvicksilverpumpen hade en roterande kammar som på mycket kort tid kunde tömma ett utrymme med gas. Vattenstrålpumpen för med sig vatten under högt tryck in i en cylinder varvid vattnet sedan pressas ur och för med sig luften till det andra röret. Ångluftspumpar drivs med ånga istället för med vatten.